En gammal stentavla

Jesus lever
I tidningen Världens historia som jag prenumererar på hittade jag en artikel som hade rubriken ”De kristna lånade uppståndelsen”. Där berättas det om en gammal stentavla man funnit från tiden före Jesu födelse. På den kan man läsa om ängeln Gabriel som profeterade och sa att den judiske upprorsledaren Simon som dödades av romarna år 4 f.Kr skulle bli levande igen efter tre dagar. En israelisk forskare hävdar att denna idé om uppståndelsen skall de kristna ha knyckt och applicerat på Jesus.
Men det Jesu lärjungar proklamerade var inte någon idé om uppståndelsen som de hade knyckt från någon gammal stentavla. De berättade om en person som de sett korsfästas, dö och begravas och som de sedan mötte som uppstånden och levande. Så här berättar lärjungen Matteus:
Jesus kom emot dem och hälsade dem. Och de gick fram och fattade om hans fötter och tillbad honom. Då sa Jesus till dem: ”Var inte förskräckta! Gå och säg till mina bröder att de skall gå till Galileen. Där skall de få se mig.” Matt 28:9-10
Det var inte någon idé man kramade om. Det var inte någon idé lärjungarna skulle få se. Det var en levande person.
Det artikelförfattaren i Världens historia påstår är att lärjungarna efter att de sett Jesus dö skulle ha samlats och resonerat om vad de skulle göra nu och då skulle Petrus kommit och tänka på en gammal stentavla som talade om att någon hade uppstått och sedan sagt: Det var en bra idé. Så gör vi. Vi säger att Jesus har uppstått. Det går vi ut och berättar för hela världen. Det är visserligen inte sant, men det är en bra idé.
Och detta medvetna falsarium tror somliga att lärjungarna skulle gått i döden för. Never, never!