Den 30 december 2007 gick vi promenaden till bänken med utsikt över "Rustningshamnen" Strax intill hittade vi en av våra första cachar. Den låg under ett gammalt träd som stod och som ännu står och klamrar sig fast vid stupet invid stigen. Trädet är kvar men cachen är borta och det är bänken också där vi suttit många gånger och fikat, ensamma eller tillsammans med våra barn eller besökande vänner. I dag kallas promenadstigen mot "Rustningshamnen" för "Havsleden" En geocachare har lagt ut en ny cache inte långt från stället där den förra låg under trädroten. Den här låg vid åkerkanten under en buske. För att man inte skulle se cachlådan så hade man lagt en sten över. Eftersom vi inte kunde sitta och fika vid bänken så fortsatte vi till "Rustningshamnen" där vi letade reda på ett ställe i lä invid stigen där vi kunde fika. Det blåste väldigt. Vid stranden fanns ett väldigt sjömärke som markerade var man lagt ner en elkabel i vattnet. I sjömärket inne i ett rör var en cache gömd som vi loggade in. Bilderna här bredvid visar de två gömställena, trädet där den gamla cachen låg gömd, platsen där bänken stod, vår fikarast, vår promenad genom skogen.
2 kommentarer:
Det verkar så roligt med det där cashe letandet. Någon gång ska jag prova det för att se om det är något för mig. Det är det antagligen och barnen skulle nog tycka det var jätteskoj!
Tack för titten hos mig. Det var nog så att ni skulle känna er trygga när ni fick tro att blixten skulle ta järnvägsspåret före andra saker. Det lät väldigt mysigt att ligga där och titta på himlaspelet.
Vad tråkigt att ni kastat era kärleksbrev. Jag har nog en bunt kärleksbrev med rött band om någonstans.....dom är dock inte från Per tyvärr, utan från en kille långt innan jag träffade Per, så det är nog bäst att dom får vara kvar där dom är ;-), undanstoppade någonstans tillsammans med en mängd gamla dagböcker från min ungdom.
Ha en skön helg!
Kram Annemari
Skicka en kommentar